Guldålder

”Vilket annat folk har skrivit sin historia i konst?” undrade en gång en framstående kritiker när han betraktade Hollands guldålder.

Det är verkligen påfallande att de holländska konstnärerna under 1600-talet skildrade så gott som alla aspekter av vardagslivet. Där fanns specialister på allt: fisk, skridskoåkare, kyrkointeriörer, hästar, skyttegillen, borgare och bönder, krog liv. Bara en verkade kunna allt: Rembrandt. En begåvad elev, Carel Fabritius, framstår nu mera som en intressant länk mellan Rembrandt och den andre store mästaren i guldålderskonsten: Jan Vermeer. Fabritius omkom tragiskt bara 32 år gammal när krutlagret i Delft exploderade 1654. Idag finns bara drygt tio verk bevarade – alla betydande.

Rembrandt, Vermeer och Fabritius är de tre huvudpersonerna i denna breda exposé över Guldålderns konst. Men vi får också en historisk och social bakgrund kring landet som skapades ur ett 80- årigt frihetskrig mot spanjorerna och samtidigt byggde upp världens största handelsflotta och med kolonier världen runt. Men det holländska 1600-talet överraskar också genom sin tolerans, sin för tiden ovanliga jämställdhet mellan könen, sitt stora intresse för barnen. Också det ser vi i konsten.